FAQ – vanliga frågor

Allmänt om XBRL

Vad är XBRL?

XBRL eller eXtensible Business Reporting Language är en öppen och licensfri XML-standard som möjliggör en effektiv maskinell tolkning och överföring av finansiell samt affärsinformation. En grundsten i standarden är att all information taggas så ska varje enskilt begrepp har en definition som gör det möjligt att förstå innebörd utan att det används i ett sammanhang. En övergripande introduktion på engelska hittar ni på sidan An Introduction to XBRL

Vad är en taxonomi?

En taxonomi i XBRL innehåller klassifiseringar och definitioner av alla begrepp samt de uppställningsformer som tillämpas vid rapportering till exempelvis Bolagsverket. Taxonomier innehåller information om bland annat referenser, rubriker, förväntat debit/kredit och regler som exempelvis summeringar m.m.

Vad är ett instansdokument?

Ett instansdokument innehåller data för aktuell rapport och kan antingen vara taggat i XML eller iXBRL format.

Vad är skillnaden mellan instansdokument i XBRL eller iXBRL?

Ett instansdokument i XBRL format är en XML-fil med filändelsen *.xbrl. För att få en läsbar representation så krävs det att man har tillgång till en XBRL-kompatibel programvara samt aktuell taxonomi. Formatet är lämpligt vid maskin till maskin kommunikation och när det finns låga krav på en visuell presentation.

iXBRL eller Inline XBRL är en webbsida med taggad information i XHTML-format som kan öppnas i en vanlig webbläsare. Formatet är lämpligt när man har krav på en avancerad visuell presentation utan någon specifik programvara. Informationen i filen är maskinellt tolkningsbart om iXBRL anpassad programvara används.

Exempel på XBRL och iXBRL instansdokument finns samlade tillsammans med de publicerade taxonomierna på sidan Taxonomier.

Tillämpning av XBRL och taxonomier

Referenser till BAS-kontoplan

Statistik- och årsredovisningstaxonomierna innehåller referenser till BAS-kontoplanen för begrepp som ingår i resultat- och balansräkningen. Referenserna har införts för att förtydliga definitionen av begreppen samt som vägledning vid exempelvis mappning för programvaror.

Årsredovisningsbegrepp från notupplysningar återanvänds i statistiktaxonomin för specifikationer till resultaträkningen. Detta gör att BAS-referenser även förekommer till vissa begrepp i noter till resultaträkningen i årsredovisningstaxonomierna.

Notation som tillämpas för olika BAS-referenser är följande:

• För direkta referenser till ett huvudkonto, som exempelvis 1060, används notationen 106x
• För direkta referenser till ett underkonto, som exempelvis 1068, används notationen 1068
• För multipla referenser till samma huvudgrupp används notationen 70xx, detta innebär referens till alla konton i intervallet 7000-7099
• För en stor serie av konton används exempelvis notationen 70xx-76xx, detta innebär referens till alla konton i intervallet 7000-7699

Observera att en referens inte behöver betyda att alla konton i ett intervall mappas till ett specifikt begrepp. Referensen kan även innebära att en ”del av” ett konto eller kontointervall avses, då förekommer samma konton i referenser på flera ställen. Ett exempel på detta är referensen till kontona 40xx-46xx, vilken förekommer till både kostnader för råvaror och förnödenheter och kostnader för handelsvaror. I statistiktaxonomin finns många referenser av denna typ.

Bolagsverkets tillämpningsanvisningar för digitala årsredovisningar

Bolagsverkets tillämpningsanvisningar med övrig teknisk information finns publicerade på följande länk;
https://bolagsverket.se/om/oss/utveckling-av-digitala-tjanster/digital-ingivning/teknisk-dokumentation-digital-inlamning-av-arsredovisning-1.15755

Statistikmyndigheten SCB:s tillämpningsanvisningar för digitala statistikrapporter

SCB:s tillämpningsanvisningar med övrig teknisk information finns publicerade på följande länk;
https://scb.se/lamna-uppgifter/information-till-systemleverantorer/statistiktaxonomi/